Okategoriserade · Test Hundprylar

Klövjeväskor, Ruffware eller Hurtta??

Jag (Pernilla) har tänkt att dela med mig av mina erfarenheter av två olika klövjeväskor och berätta om mina erfarenheter kring dem. Vi är inte sponsrade av något av märkena för information. Jag har en klövjeväska av märket Hurtta Trail Pack och även Ruffware Palisade Pack. Bägge dessa klövjeväskor har löstagbara väskor vilket är något jag föredrar vår jag vandrar. Men mer om det lite senare.

Jag har använt Luna min yngsta pinscher på bilderna för att ni ska kunna få se hur den sitter. När det kommer till passform så kan jag bara utgå från mina hundar så det är inte vedertaget och gäller alla.

Nedan så ser ni Luna med Hurtta Trail Pack.

Fördelarna som jag gillar med denna klövje är att den är lätt att ta på och även lätt att ta av. Den sitter bra på hunden och är lätt att korrigera i banden om det behövs. Skälva väskorna är rymliga och de är formade då att tyngden hamnar på frambenen precis som de ska.

Nackdelarna som jag sett är att de nötts väldigt på undersidan av väskorna och det gör även att de lättare släpper in väta under ifrån. De är inte heller så täta när det kommer till regnande. Samt att de saknar regnskydd som verkligen är något de borde ta fram för att kunna använda väskan i alla väder och inte riskera allt innehållet blir blött.

Ca pris för denna är 699 kr.

Nedan så ser ni Luna med Ruffware Palisade Pack.

Fördelen med denna klövja är att den sitter lite bättre i fronten på mina hundar, den glappar inte som många andra selar gör generellt. Jag tycker även om att väskorna går att reglera på bredden beroende på mängden packning man har så kan man med hjälp av remmar på insidan göra väskan mindre bred vilket är skönare för hunden när den ska ta sig fram. Det finns 2 olika fack på väskorna och ett fack inne i väskan. När jag köpte denna få fick man med 2 st vattenblåsor á 1 liter var. Dessa kan man lägga i facket i väskorna och då bidra till lite kyla mot hunden. Dessa blåsor går att köpa flera av vilket jag gjort så jag även kan ha vatten i bägge mina väskor. Till Ruffware så finns det även regnskydd som man kan köpa till. Det är en investering som är guld värd.

En nackdel med Ruffware som jag inte gillar att den är ganska bred över ryggen så jag har sytt in den för att få upp väskorna lite mera upp mot ryggen så att de inte hamnar under magen då hon behöver kunna röra sig obehindrat med klövjeväskorna på sig.

Ca pris för denna är 1549 kr.

Så totalt då vad tycker jag. Bägge fyller funktionen att kunna packa ner saker och hunden får bära. Dock så gillar jag inte att få mina saker blöta och där får Hurtta minus samt att väskorna nötts ganska så snabbt och då måste man kanske snart behöva köpa nya väskor. Visst Hurtta är billigare och väldigt prisvärd lite beroende på vad man ska göra med klövjeväskan. Hur mycket ska man vandra? Vart ska man vandra? Vad är det för väder?

Jag har haft med mig bägge väskorna och Luna har fått gå med Ruffware då hon är nybörjare och jag kan göra väskorna mindre så hon lättare kan vänja sig med väskorna, balansen och hur man tar sig fram när man är lite bredare på stigen än vanligt. Viva som är mer rutinerad att gå med klövje och att bära, går med Hurtta klövjen. För mig är det viktigt att skapa de bästa förutsättningarna för att det ska bli en bra vandring för oss alla.

Det är viktigt att selen sitter bra och är reglerbar men det är lika viktigt att väskorna sitter bra på hunden med packning. Det är lite som när vi ska prova en ryggsäck, det säger inget om vi inte har tyngden i väskan för att veta om det är skön eller inte.

Är det lätt att ta av väskorna när man pausar? För mig är det jätte viktigt då jag vill att det ska gå lätt och smidigt att få pausa utan krångel. Ruffware har knäppen på sina väskor och Hurtta har som en knapp som ska in i ett spår för att sitta fast. Bägge selarna har ringar så det är lätt att ha hunden kopplad när man tar av klövjeväskorna. Det jag gillar med bägge dessa är att inte behöva heller ha halsband på hunden och behöva ta av både sele och väskor vid paus. Det är helt klart en fråga om min bekvämlighet men kanske även för att underlätta för hunden. De behöver ju få vila de med.

Johanna använder Ruffware till Jixxa och Aska som ni ser på bilden nedan. Jag tror att vi delar uppfattning om att man behöver prova sig fram och se vad som passar sin hund. Det är viktigare än namnet på klövjeväskan. Man är ju inte alltid så läcker när man är i skogen men det bjuder jag på. Mest för att visa hundarna med sina fina klövjeväskor. Dessa bilder är tagna på vår sista gemensamma vandring i Tiveden som vi kommer att skriva om ganska snart.

Hoppas vi bidragit till lite mera kunskap och matnyttigt att tänka på.

 

Okategoriserade

En stor sorg.

Flera av er har kanske nu nåtts av att Angeliqa Mejstedt inte längre finns med oss. Jag har känt Angeliqa i 4 år och jag träffade henne genom vandringsträningar i Västerås som hon ordnade med. Jag hade precis börjat en ny del i mitt liv och hon var så full av energi och peppande. Ingenting är omöjligt peppade hon mig med och som den sanna inspiratör hon var så kändes det inte omöjligt.

Hon var den jag såg upp till, inspirerades av och dyrkade i smyg på avstånd. Hon var även med när vi startade Hundäventyret och bidrog med tips, erfarenheter och saker att tänka på. Hon var aldrig den som inte ville dela med sig av sina egna erfarenheter och även så man inte skulle behöva uppfinna hjulet ännu en gång.

Angeliqa bad mig hålla en föreläsning åt henne på biblioteket i Västerås för 1 år sedan och jag var nyopererad i min höft och lite orolig om jag skulle orka/klara av att föreläsa men kanske mest om jag skulle kunna fylla hennes plats. Hon tvivlade inte en second på att jag skulle klara av det och hon hjälpte till med bilder och allt jag skulle kunna behöva hjälp med för att göra en bra föreläsning.

Hon var den som fanns där i ur och skur och svarade alltid på mina frågor och tankar. Hon tvekade aldrig att bjuda på sig själv och sin kunskap. För mig har hon betytt så otroligt mycket och hon har en stor plats i mitt hjärta. Jag kommer sakna hennes skratt, våra fika stunder och varje gång jag ser en tax så kommer jag le och tänka på dig. Du har betytt så otroligt mycket för mig och du har lämnat ett stort avtryck inom mig.

Jag har hittat dessa 2 rader på nätet och de säger så mycket om hur jag känner.

Jag har varit med om dig.
Jag kan aldrig förlora dig.

/Pernilla

 

Angelica var en stor inspiration och förebild för mig.

Jag lärde känna henne genom hennes poddar, bloggar och genom Pernilla men aldrig fått träffa henne personligen. Något jag såg fram emot att någon dag få göra…

Hon var en sån förebild för att ha kul i naturen och inte ta det så allvarligt utan njuta av stunden. Hon peppade och gav oss bra tips, råd och hejjarop om Hundäventyret vilket hon trodde på och fick oss att tro på det.

Hennes Hikefullness är ett ord och sinnesstämning jag kommer ha med mig i resten av mitt liv.

Det är ofattbart och så tragiskt att hon inte är med oss längre. Och mina tankar går till hennes familj och närmaste.

Hon fattas oss

/ Johanna

 

Vandringsbloggen_REI_©LouiseForslyckeGarbergs2018_print-13

Bilden är tagen av: Louise Forslycke Garbergs

Vill man skriva en rad, se annonsen eller anmäla sig till begravningen så kan man göra det via denna länk.
https://www.minnesrummet.se/front/case/572731#

Höstvandring i söderåsen 2017

Helgvandring i Skåne del 2.

Vi vaknade utvilade på söndagen och alla hade sovit gott. Johanna som testade att sova i hängmatta var mycket nöjd med natten. Trots att det hade regnat en stund, men inget kom på henne. Även Jixxa som sov med henne hade inget att klaga på heller.

Vi valde att ta det lugnt på dagen och försöka hinna förena lite nytta med nöje. Vi passade på att blogga lite, planera kommande äventyr och lite andra små överraskningar. Att göra en så här vandring som vi hade tänkt oss handlade ju inte om att gå, gå och gå. Utan att hinna stanna upp för eftertanke, njuta, varva ner, umgås, skratta och ha roligt. Vi hade inga tider, mål eller andra måsten. Så vi lyckades njuta många timmar på söndagen innan vi gick vidare till Dahlbergsstugan för att slå upp vårt tält för sista natten.

Vi slog upp tältet och fixade det viktigaste med tältet. Sen var det dax att laga lite mat och tända en brasa. Då tog gasen slut i min tändare, vilket aldrig är bra. Johanna hade tändstickor, närmare bestämt 5 st kvar. De skulle räcka till något till kvällen att äta och frukost på morgonen. Nu gällde det att hushålla och hus skulle vi få igång elden nu då? Ja tändstålet som jag skulle haft med mig hade jag ju naturligtvis glömt hemma. Så nu stod vi där med ett litet dilemma. Men Johanna kom ju då på att vi hade ju gasen på trangiaköket som vi kunde använda för att få fyr på elden. Självklart fick vi fyr på elden och kunde njuta av värme, doft och kokande vatten till en kopp the på kvällen.

Johanna och Jixxa lämnade oss för att återgå till vardagen då hon skulle jobba på måndagen. Jag och Moa blev kvar vid elden där vi satt till nästan kl 20 på kvällen. Sen var det dax för kvällsbestyren och gosa ner oss i tältet. Vi passade på att nyttja de batterier vi hade kvar i våra iPads och kollade på lite serier. Telefonen stängde jag av då jag inte hade allt för mycket batteri kvar.

Vi sov gott även denna natt och sov ända till klockan var 7 på morgonen. Sen fixade vi lite frukost och sen var det dax att riva allt och packa. Moa tog med sig hundarna på en rastning och jag passade på att riva det mesta och packade. Vi var ju ensamma där och kunde ju stöka runt lite extra. Det är ju skönt att kunna packa ordentligt och få till det bra första gången och inte behöva packa om allt senare.

Vi gav oss av mot Röstånga i hopp om att Turistbyrån skulle vara öppen så vi kunde ladda våra telefoner. Det blev en härlig vandring tillbaka till Röstånga. Ett härligt väder och vi hade gott om tid på oss. När vi kom fram till Röstånga så visade det sig att Turistbyrån ”bara” hade öppet fredag-söndagar. Jippi tänkte vi och muttrade lite.

Men efter ett besök på den allmänna toaletten så upptäckte vi ett eluttag där inne och kunde ladda våra telefoner innan vi skulle hoppa på bussen som skulle gå om 1 timme. In på ICA för lite nybakade frallor och baconost och en del godis för att orka allt resande som skulle komma. Så efter lite mackor, lite mera batteritid i mobilerna och solen som sken så var livet väldigt trevligt.

Bussen kom och vi hoppade på, men efter en kort stund kändes det konstigt och efter att ha pratat med chauffören så visade det sig att vi satt på fel buss. Så av vi nästa hållplats och tur i oturen så var den bussen vi skulle sitta på lite sen så när vi hade gött över vägen så väntade vi bara någon minut så kom den rätta bussen. Sen gick resten av resandet som en dans. Eller ja nästan iallafall som på lite förseningar bara men som van pendlare så var det inget konstigt.

Att sen få duscha efter 4 dagar i skogen var mycket trevligt säkert inte bara för oss utan även för omgivningen. Hundarna var mycket trötta och gick snabbt och lade sig när vi kom hem.

Vad tar jag med mig efter dessa dagar:

  • Ta alltid med extra tändstickor, gärna förpackade så de tål vatten.
  • Regnskydd till hundarnas klövjeväskor bra på natten som skydd för väskorna, inte bara mot regn. Bra tänkt Ruffware! Tack Vildhunden för supersnabb leverans.
  • Man kan hyra kängor om man inte vill, kan har tid att köpa egna. Aktivt uteliv i Västerås där hyrde vi kängor till Moa vilket har vart guld värt. De har vart sköna, passat foten jätte bra och det bästa av allt, INGA skavsår!
  • Vin och godis är viktigt i packningen. 😉
  • Skåneleden vill jag se mera av, jag kommer tillbaka.
  • Är imponerad av dottern som kämpade och inte blev avskräckt!
  • Hängmatta är något jag vill prova.
  • Vi har fantastiska hundar som bär, värmer, bjuder på skratt, alltid viftar på svansen och aldrig bangar ett äventyr.

Bilder från söndagen och måndagen:

Höstvandring i söderåsen 2017

Helgvandring i Skåne.

Igår åkte jag (Pernilla) och Moa (Pernillas dotter) ner till Johanna i Röstånga. Vi gjorde klart sista shoppingen på Ica och sen bar det av ut på Skåneleden i Söderåsens nationalpark. Vi tog första etappen til Dahlbergsstuga där vi skulle övernatta. Tur var nog det då det regnade en hel del ute. 

Vi var inte själva i stugan utan delade med ett gäng danskar. Senare på kvällen kom det ett stort sällskap med scouter från Danmark. Vi hade en mycket trevlig kväll med vin, godis och många skratt. Vi höll ju självklart värmen med en brasa. 

Natten var trång då jag fick äran att dela säng med mina 2 hundar. En i knävecket och en i sovsäcken. Inte så mycket sömn men vad gör det. 

Idag så stressade vi inte iväg utan njöt av morgonen. Sen bar det av. Då vi inte hade något givet mål eller plan med dagen så har det vart ganska trevligt att inte ha så många måsten. 

Vissa stunder var det väldigt jobbigt och dessa stunder behöver man ju också ha även om det inte alltid är så roligt. Men vi peppar ju varandra och håller gott humör. 

Vi intog en lunch vid Skäralid och vilade en stund. När vi sen kom till Liena där vi skulle fylla på vatten och lite energi så var det även där fullt av scouter. Så vi bestämde oss för stt gå vidare. Dagens uppdrag var ju även att hitta träd så att Johanna kunde hänga upp hängmattan som skulle sova i. 

Men vi hittade en plats för både oss och Johanna vid vattnet. Middagen intogs och alla var mycket trötta och nöjda med dagen. 

Nu ligger vi och väntar på att klockan ska bli sen så vi kan sova. Det är ju inte alltid man vill lägga sig kl 20.00 på kvällen en lördag. 

Hundarna sover gott och de har kämpat på bra idag. Viva fick bära extra mycket efter Liena så hon fick lite extra gott i maten. 

I morgon får vi se vart vi ska sova men det löser sig då. Inget att behövs fundera på ikväll. 

Här är lite bilder från dagen.